Varför så viktigt?
Varför är det här med UTSEENDE så jä..la viktigt? Varför är man aldrig nöjd! Jag får en chock!
Jag menar det verkligen bokstavligt. En riktigt jä..la chock när jag ser mig själv på fotografier. I lördagskväll, visserligen efter två portioner oxfilé, klyftpotatis och madeirasås och en maffig fransk chokladtårta till dessert (födelsedagsmiddag, jag är numera 33 år gammal) så tog jag ett kort på mig själv i spegeln i badrummet, enbart för att kolla av HUR jag egentligen ser ut! För att se sig själv i spegeln är verkligen inte samma sak som att se sig själv på kort!
Vilket slag i magen! Jag blir så gråtfärdig. Det som nästan är värst, ärligt talat, (förutom mina lovehandles som skulle räcka för ungefär fyra karlar att hålla i när åskan går) och som gör mig ungefär 10 cm bredare än jag är om överkroppen är fettet på utsidan av mina armar. Det gör mig så enormt mkt större än jag egentligen är och det är typ på armarna de sista fem kilona jag gick upp, har satt sig. I ansiktet och på armarna! Hemska ställen faktiskt!
Någon som vet några braiga övningar man kan göra för att träna armarna utan att dom blir biffiga??? Just nu är jag på en platå som inte vet några gränser. Jag är duktig, jag rör mig mer än jag brukar, sprang till och med häromdagen WOW :-) men ändå står det HELT still och oj så svårt det är för mig att inte tappa sugen då.
Det enda som ger mig kämparglöd är att jag vet att det faktiskt om bara några månader verkligen ÄR dags att börja prova brudklänningar!!! Då MÅSTE jag väga minst 10 kg mindre än nu!
Hjäääälp, ge mig alla era tips, hur tränar jag magen bäst, armarna, låren, rumpan, hur f...n höjer jag ämnesomsättningen, hur motionerar jag effektivast, hur äter jag bäst. Alla tips!
Från och med nu ska jag varje månad lägga in en bild på mig själv här i bloggen för att se om det är någon skillnad. Jag börjar således idag. Här är den... Nu finns det ingen återvändo! Jag MÅSTE ju helt enkelt få sätta in en "smalare, mindre" bild nästa månad!!!
Hej sis!
Ang vikten vet jag bara ett sätt och det är att röra på sig, träna. Det bränner och får en dessutom att vara duktigare gällande mat osv. Givetvis ska man inte smälla i sig massa godis och gräddiga såser och tre portioner mat varje middag heller, utan "lagom" är bäst, inget extremt, typ att äta bara frukt två veckor osv, det tror jag inte på. Men frukt, grönt, det lilla tänket i allt, många bäckar små, och att träna, DET tror jag på!
Kram! (Tycker inte du såg så hemsk ut på fotot förresten :))
När du har skrivit om din vikt så har jag tänkt att du borde vara STOR, så mycket som du vill gå ner. Men så ser jag bilden på dig... Du är ju jätte fin! Det är klart att du inte är supersmal men du är absolut inte STOR. Det hjälper väl antagligen inte att jag säger att dina armar ser fina ut utan det sitter i ditt huvud och det är ju du som måste vara nöjd.
Jag kämpar jag med, det är bara 3-4 kg men dom sitter som berget och det är inte tillräckligt mycket för att man ska känna sig motiverad utan då är det lättare att skita i det.
Men jag vill bara att du ska veta att det är inte så farligt som du ser det i huvudet. Kram!
Tycker verkligen din bild var jättefin men vet att det kvittar att man skriver det, eller hur ;-).
Däremot vet jag att armhävningar är superbra för slimmade (inte övermuskliga armar). Börja på knäna och gör så många du kan (typ 3 första gången haha, det är asjobbigt i början) sen ökar du på och kanske kan varva med att göra det på fötterna. Det är skoj för man märker verkligen att man orkar mer. Sen tror jag stavgång är bra också men har inte testat själv. Löpning (dock lite fel årstid, misstänker att du inte har tid annat än på kvällen) är toppen för hela överkroppen också. Lycka till och vi ses på BT :-).
Söta du... Ja det är ett jävla skit det där med fettet...
Jag har börjat gå 5 km nästan varje dag och det hjälper. Inte fort men det hjälper. Ser själv att jag är fastare än innan och att magen inte är lika blobbig. Tyvärr är jag ju så dum så att jag tänker: Åh, nu har jag varit duktig och promenerat så nu kan jag få ta en kaka... Nåväl, jag har ju precis slutat röka så det kan väl få vara ok i några månader till, men sen ska kakorna o godiset minska dramatiskt kan jag säga!
Pratade med en läkare förra veckan och han sa att det viktiga är att man tränar konstant. Att gå 20 min varje dag är 1000 gånger bättre än att gå 1 mil varannan vecka. Att gå 5 km tar ca 50 min. Känns så himla skönt efteråt. Inte så jobbigt heller. Vissa dagar är jag astrött och känner att jag inte pallar, men sen bara tar jag mig i kragen och gör det och det känns så skönt. Jag går i alla väder, vad fan gör det om jag blir lite blöt. Är ju superskönt att komma hem sen o ta en varm dusch o sätta på myskläder o med gott samvete sätta sig framför TVn (eller i ditt fall datorn :o)). Så Anja, bara ta dig i kragen o gör det! Varje jävla dag! Dessa 5 km går jag utöver allt annat jag går, så du får inte räkna med att du går till dagis osv. (Läkaren sa också till mig att om jag ville få bättre kondis så skulle jag gå 4 minuter och springa 1. Men det förbränner ju inte mer alltså.)
Och som Ija säger. Mycket frukt o grönt, bara pyttelite godis (typ 5 bitar på lördagen), ät var tredje timme, men bara lite varje gång (typ 1 knäckemacka m skinka t mellanmål, inte mer). Det håller igång ämnesomsättningen. INGA stora portioner. Ät gott, men ät inte så mycket.
Puss
o du, du är jättefin!
Hej Stajna :-)
jadå, allt det där gör jag... Går två ggr i veckan i skrylle 5 km, sen går jag ju minst en timme per dag utöver det "vanliga" gåendet, sedan simmar jag minst en dag i veckan så jag är nog rätt duktig faktiskt :-) Och allt det där m mellanmål är jag oxå bra på. Äter mycket bra i veckorna men tillåter mig precis vad jag vill på lördagen så det där m fem godisbitar, tja så blir det ibland, och vissa lördagar blir det mer, eftersom jag vet med mig att om jag itne tillåter mig att stilla mitt sug den enda dagen i veckan då jag "får" så blir det en annan dag i veckan och när jag faller för frestelsen en annan dag i veckan, tja, då faller allt, för då mår jag så jä..la dålig och känner mig värdelös. Men allt som allt tycker jag att jag är skitduktig faktiskt :-)
Byter ju i perioder ut en del av mina mål (alla utom middagen) mot nutrilett oxå, för att det får mig att känna mig motiverad och håller min ånga uppe. Så det SKA gå det här... Kryper nog snart under 80-strecket och det var länge sen vill jag lova. :-)
Tack allihop för era goa kommentarer. Det hjälper ju inte på det sättet att man själv känner, jaaa jag ser ok ut men det hjälper på det sättet att man blir varm och glad inuti och tänker att "andra kanske inte tycker jag ser så hemsk ut". Ni fattar skillnaden va ;-)
Ah ha, jag visste inte att du var igång så mycket nu. Så duktig du är gumman! Jag håller tummarna för dig. :o)
Kram