Jag bloggar vidare...
här:
http://www.anjasvardagsblogg.blogspot.com
för nu handlar ju inte mitt liv om bröllop längre så jag ville ha en ny blogg och testa en annan bloggsida (men jag ångrar mig nästan redan, för blogspot strular betydligt mer än blogg.se, tyvärr)
Min nya "hobby" nu när jag inte pysslar med bröllop längre är att sy mina barns kläder, så lite sånt och en massa andra vardagsbestyr kan ni läsa om i nya bloggen. Välkomna dit ni som vill :-)
http://www.anjasvardagsblogg.blogspot.com
för nu handlar ju inte mitt liv om bröllop längre så jag ville ha en ny blogg och testa en annan bloggsida (men jag ångrar mig nästan redan, för blogspot strular betydligt mer än blogg.se, tyvärr)
Min nya "hobby" nu när jag inte pysslar med bröllop längre är att sy mina barns kläder, så lite sånt och en massa andra vardagsbestyr kan ni läsa om i nya bloggen. Välkomna dit ni som vill :-)
Någon annans bröllop
Vi var på bröllop i helgen... På Värmdö (Stockholm).
Vi åkte upp tidigt på lördag morgon (kl.06) tillsammans med ett annat par vi känner som oxå var bjudna på bröllopet. Vi hade riktigt kul på vägen måste sägas. :-) Tack för trevligt sällskap Daniel och Karin.
Bröllopet var fantastiskt vackert! Bruden och brudgummen grät så det skvalade, talen var fina och roliga, maten var god, stället SÅÅÅ vackert och festen superrolig. Jag drack vin, dansade och drack mer vin :-)
En hellyckad kväll och natt som vi inte kommer att glömma i första taget. Stugorna vi bodde i (som dumma jag glömde fotografera både utvändigt och invändigt, grrr) var jättefina.
Tack Jonas och Linda för att vi fick vara med och fira er dag!
Här kommer lite bilder :-)
Daniel och Karin som hade glömt att köpa kuvert till bröllopspresenten ;-)
Här väntar vi alla på att bruden ska göra entré. Från vänster, min älskling (Daniel), Daniel och Karin
Brudgummen och vigselförättaren väntar på bruden
Här kommer hon...
Otålig brudgum...
Otroligt vackra texter läses... Inte ett öga var torrt!
Sanslöst vackra omgivningar...
...och en vacker brud!
De nyblivna makarna... Visst klär de varann!
Posera nu (det stod typ 20 personer framför dem som ville fotografera ;-))
En del tal innehöll pinsamheter och skojigheter... :-D
Karin och jag...
Bruden försöker sjunka genom stolen? ;-) Brudgummen ler...
Brudvals och kyss...
Nu är du fast älskling ler bruden ljuvt... hehe ;-)
Vi åkte upp tidigt på lördag morgon (kl.06) tillsammans med ett annat par vi känner som oxå var bjudna på bröllopet. Vi hade riktigt kul på vägen måste sägas. :-) Tack för trevligt sällskap Daniel och Karin.
Bröllopet var fantastiskt vackert! Bruden och brudgummen grät så det skvalade, talen var fina och roliga, maten var god, stället SÅÅÅ vackert och festen superrolig. Jag drack vin, dansade och drack mer vin :-)
En hellyckad kväll och natt som vi inte kommer att glömma i första taget. Stugorna vi bodde i (som dumma jag glömde fotografera både utvändigt och invändigt, grrr) var jättefina.
Tack Jonas och Linda för att vi fick vara med och fira er dag!
Här kommer lite bilder :-)
Daniel och Karin som hade glömt att köpa kuvert till bröllopspresenten ;-)
Här väntar vi alla på att bruden ska göra entré. Från vänster, min älskling (Daniel), Daniel och Karin
Brudgummen och vigselförättaren väntar på bruden
Här kommer hon...
Otålig brudgum...
Otroligt vackra texter läses... Inte ett öga var torrt!
Sanslöst vackra omgivningar...
...och en vacker brud!
De nyblivna makarna... Visst klär de varann!
Posera nu (det stod typ 20 personer framför dem som ville fotografera ;-))
En del tal innehöll pinsamheter och skojigheter... :-D
Karin och jag...
Bruden försöker sjunka genom stolen? ;-) Brudgummen ler...
Brudvals och kyss...
Nu är du fast älskling ler bruden ljuvt... hehe ;-)
Bilder från bröllopsresan
kan ni hitta här...
http://www.resdagboken.se/Default.aspx?documentId=3&userId=233744§ion=myimagegalleries&journeyId=315060
Då det var betydligt mindre komplicerat att lägga upp bilderna på denna sida än här i bloggen så har jag gjort ett album som ni hemskt gärna får gå in och titta på. Kommentera gärna :-)
http://www.resdagboken.se/Default.aspx?documentId=3&userId=233744§ion=myimagegalleries&journeyId=315060
Då det var betydligt mindre komplicerat att lägga upp bilderna på denna sida än här i bloggen så har jag gjort ett album som ni hemskt gärna får gå in och titta på. Kommentera gärna :-)
Vår vecka på Korsika
Var helt otroligt fantastisk och underbar...
Vi har haft mellan 27-32 grader varje dag, solsken och inte alls såhär klibbigt som hemma utan låg luftfuktighet. Så otroligt skönt.
Staden Ille Rousse, ja, den var helt ljuvlig, lagom stor, charmig med underbara smågator, massor av restauranger, caféer, glacerias, creperias, barer och små guliga butiker (som självklart sålde massor av souvernirer och sånt ;-))
Vi gjorde ett besök i en närliggande stad som heter Calvi, med ett gammalt skrangligt tåg ,och besökte citadellet där och vi hyrde en scooter en dag och körde upp i bergen och besökte en bergsby som heter Monticello. Vi har haft det HELT underbart och hotellet Napoleon Bonaparte (Langleys egna) var perfekt! Lagom familjärt, underbar mat, superb service så vi har inte någonting att klaga på.
Maten på Korsika var överhuvudtaget helt otrolig!
Jag hinner inte skriva så mycket nu men jag ska lägga in lite bilder ikväll...
Vi har haft mellan 27-32 grader varje dag, solsken och inte alls såhär klibbigt som hemma utan låg luftfuktighet. Så otroligt skönt.
Staden Ille Rousse, ja, den var helt ljuvlig, lagom stor, charmig med underbara smågator, massor av restauranger, caféer, glacerias, creperias, barer och små guliga butiker (som självklart sålde massor av souvernirer och sånt ;-))
Vi gjorde ett besök i en närliggande stad som heter Calvi, med ett gammalt skrangligt tåg ,och besökte citadellet där och vi hyrde en scooter en dag och körde upp i bergen och besökte en bergsby som heter Monticello. Vi har haft det HELT underbart och hotellet Napoleon Bonaparte (Langleys egna) var perfekt! Lagom familjärt, underbar mat, superb service så vi har inte någonting att klaga på.
Maten på Korsika var överhuvudtaget helt otrolig!
Jag hinner inte skriva så mycket nu men jag ska lägga in lite bilder ikväll...
Tackkort beställda
Ja ni hörde rätt. Jag har beställt tackkort. Jag kommer alltså inte att sitta och pyssla med dem själv. Dock gjorde jag designen själv så jag köpte ingen färdig mall. Hoppas de kommer de närmsta dagarna så jag kan skicka iväg dem snart.
Jag beställde dem från www.optimalprint.se
Relativt billigt och många alternativ om man vill välja färidiga modeller men även egendesign, villket kanske är lite roligare. Hoppas nu att det blir bra.
Om tre dagar åker vi, wwhhiiiii...
Jag beställde dem från www.optimalprint.se
Relativt billigt och många alternativ om man vill välja färidiga modeller men även egendesign, villket kanske är lite roligare. Hoppas nu att det blir bra.
Om tre dagar åker vi, wwhhiiiii...
Ny mobiltelefon
inhandlades igår, för 1 krona på Elgiganten. Samma abonnemang som jag tidigare hade och är jättenöjd med. Känns toppen. Den är såååå fin och åh vad det är kul att sitta och pilla med nya tekniska prylar och lära sig alla smågrejor.
Nu har vi en bra kamera med oss alltid på resan även om vi inte orkar bära på den "riktiga" kameran. Perfekt!
Så här ser den ut. Självklart är det en sony ericsson. Det enda jag vill ha.
Nu har vi en bra kamera med oss alltid på resan även om vi inte orkar bära på den "riktiga" kameran. Perfekt!
Så här ser den ut. Självklart är det en sony ericsson. Det enda jag vill ha.
Tackkort
Nu har fotografens foton kommit och det är dags att göra tackkort. Men VILKET FOTO väljer man? :-)
Ska göra det enkelt för mig med tackkorten, för jag vet hur kämpigt det var med inbjudningskorten och festprogrammen för att jag valde att göra dem så "pyssliga".
Min pappa har satt in annons, som kommer idag i Barometern OT, Vi hade inte råd att sätta in någon i "vår" tidning här så jag ska försöka få någon att köpa Barometern åt oss idag. Det är ju kul att ha en annons att sätta in i bröllopsalbumet.
Nu är mitt pass klart och kan hämtas och mitt nya bankkort har kommit, så det mesta är fixat. Skönt!
Ska göra det enkelt för mig med tackkorten, för jag vet hur kämpigt det var med inbjudningskorten och festprogrammen för att jag valde att göra dem så "pyssliga".
Min pappa har satt in annons, som kommer idag i Barometern OT, Vi hade inte råd att sätta in någon i "vår" tidning här så jag ska försöka få någon att köpa Barometern åt oss idag. Det är ju kul att ha en annons att sätta in i bröllopsalbumet.
Nu är mitt pass klart och kan hämtas och mitt nya bankkort har kommit, så det mesta är fixat. Skönt!
Längtan
Nu börjar det dra ihop sig inför bröllopsresan och vi kan lugnt säga att vi längtar. Det ska bli så otroligt skönt (förutom att vi troligtvis kommer att sakna barnen något sanslöst efter bara ett par dagar).
Vi längtar efter att få flanera hand i hand på trånga små gator med stenhus längs båda sidor, sitta på caféer i mysiga små städer, åka det skrangliga strandtåget från Ile Rousse till Calvi, ev hoppa av när man ser en mysig, öde strand, ligga och lata sig i solen, läsa en bok, lösa lite korsord tillsammans och bada i det kristallklara, turkosa vattnet, utforska den lilla staden vi ska bo i, äta massor av god mat, vildsvin, fisksoppa, mustiga grytor, korvar, ostar, dricka korsikanskt rosévin och koriskansk öl, njuta av hotellets frukostbuffé och underbara trerättersmiddagar och eventuellt ta en liten vandring upp i bergen, eller ta tåget upp till någon av bergsbyarna och äta riktigt inhemsk mat på något mysigt litet ställe.
Vi längtar efter total avkoppling, slappa vid poolen, ägna oss åt varandra, sova länge på morgnarna, sitta på någon uteservering längs havspromenaden med varsen kall öl eller drink och bara prata om allt möjligt.
Jag frågade Daniel igårkväll när vi låg i sängen och pratade om resan, vad han längtade mest efter.
-"Lukterna" svarade han då. Så typiskt honom :-) Men jag förstår precis vad han menar. Lukter är så speciella på olika ställen. Jag kan bara föreställa mig hur Korsika doftar, av "le maquis" - av Maupassant kallad Korsikas päls - den meterhöga snårskogen som täcker två tredjedelar av Korsika, frodig buskvegetation som består av örter som myrten, klematis, anis, lavendel, rosmarin och salvia. Det sägs att Napoleon ska ha sagt att han kunde hitta hem till Korsika enbart med hjälp utav sitt luktsinne.
Nu är det inte lång tid kvar. Jag fasar för flygresan, det gör vi båda, ingen av oss gillar att flyga, men åh vad vi längtar till vad som sägs vara den vackraste ön i Medelhavet. Med tanke på hur länge vi har varit tillsammans så är det ganska sanslöst att detta blir första gången vi åker utomlands tillsammans.
Torget och marknaden i staden där vi ska bo
En gata i "vår" stad
Mysiga gränder och hus
Vi längtar efter att få flanera hand i hand på trånga små gator med stenhus längs båda sidor, sitta på caféer i mysiga små städer, åka det skrangliga strandtåget från Ile Rousse till Calvi, ev hoppa av när man ser en mysig, öde strand, ligga och lata sig i solen, läsa en bok, lösa lite korsord tillsammans och bada i det kristallklara, turkosa vattnet, utforska den lilla staden vi ska bo i, äta massor av god mat, vildsvin, fisksoppa, mustiga grytor, korvar, ostar, dricka korsikanskt rosévin och koriskansk öl, njuta av hotellets frukostbuffé och underbara trerättersmiddagar och eventuellt ta en liten vandring upp i bergen, eller ta tåget upp till någon av bergsbyarna och äta riktigt inhemsk mat på något mysigt litet ställe.
Vi längtar efter total avkoppling, slappa vid poolen, ägna oss åt varandra, sova länge på morgnarna, sitta på någon uteservering längs havspromenaden med varsen kall öl eller drink och bara prata om allt möjligt.
Jag frågade Daniel igårkväll när vi låg i sängen och pratade om resan, vad han längtade mest efter.
-"Lukterna" svarade han då. Så typiskt honom :-) Men jag förstår precis vad han menar. Lukter är så speciella på olika ställen. Jag kan bara föreställa mig hur Korsika doftar, av "le maquis" - av Maupassant kallad Korsikas päls - den meterhöga snårskogen som täcker två tredjedelar av Korsika, frodig buskvegetation som består av örter som myrten, klematis, anis, lavendel, rosmarin och salvia. Det sägs att Napoleon ska ha sagt att han kunde hitta hem till Korsika enbart med hjälp utav sitt luktsinne.
Nu är det inte lång tid kvar. Jag fasar för flygresan, det gör vi båda, ingen av oss gillar att flyga, men åh vad vi längtar till vad som sägs vara den vackraste ön i Medelhavet. Med tanke på hur länge vi har varit tillsammans så är det ganska sanslöst att detta blir första gången vi åker utomlands tillsammans.
Torget och marknaden i staden där vi ska bo
En gata i "vår" stad
Mysiga gränder och hus
Länken till alla foton
Fotografens alla foton hittar ni här:
http://www.tannus.se/080719/
Vi är mycket nöjda och rekommenderar honom gärna till andra. Hans hemsida finner ni här:
http://www.tannus.se/
http://www.tannus.se/080719/
Vi är mycket nöjda och rekommenderar honom gärna till andra. Hans hemsida finner ni här:
http://www.tannus.se/
Hyllningarna
Det sista smakprovet från fotografen kommer här. Jag har valt ut mina favoriter. Kommer även att lägga ut länken till sidan med fotografens foton. Håll muspekaren på fotona så kommer det upp text med lite info.
och sist av allt den otroligt vackra buketten, så fantastisk! En stor guldstjärna till Madelene på Art of Flowers i Malmö. Fantastiska buketter och fantastiska priser. :-)
och sist av allt den otroligt vackra buketten, så fantastisk! En stor guldstjärna till Madelene på Art of Flowers i Malmö. Fantastiska buketter och fantastiska priser. :-)
Ytterligare smakprov från fotografen
Här kommer lite smakprov från fotografen, ifrån själva vigseln. När vi fått fotona även från hyllningarna, senast imorgonkväll skulle han ha fixat dem, så kommer jag att lägga ut en länk här, så att ni kan se alla våra foton, inte bara dem jag valt att lägga ut i bloggen.
Här kommer några ifrån vigseln:
Här kommer några ifrån vigseln:
Bomullsbröllop
Nästa sommar reser vi MED barnen. Efter många timmars sökande på nätet känner mig mig ganska säker på att jag inte vill till Kanarieöarna, vilket vi egentligen hade tänkt, utan istället lutar det åt Mallorca. Alcudia verkar vara en bra plats att åka till när man ska på familjesemester. Fantastisk, lång, vit strand, långgrund med turkost, klart vatten, mysig stad med helt underbara gränder och gator. Äh på nåt vis känns det bara "mysigare" och genuinare än Kanarieöarna, men det är säkert en massa fördomar.
Jag har hängt på massor av forum och sökt halva nätet runt och måste erkänna att många älskar Kanarieöarna, men lika många avskyr och dömer ut resmålet totalt, då särkilt maten, som är VIKTIG tycker vi. Mallorca däremot har jag inte hittat mycket negativt om, utan övervägande positiva omdömen. Där är stränderna dessutom mycket finare tycker jag.
Jag vill inte åka mitt sommaren till Medelhavet, det är för varmt. Så det får bli maj eller september. Fördelen med maj är att det då är otroligt grönt, blommande och vackert medan det i september är ganska "uppbränt". Kan tänka mig att det är trevligare att komma INNAN turistsäsongen än efter dessutom.
Fördelen med att åka i september är att man hinner samla ihop mer pengar + att man får gå och längta hela sommaren.
Vi får väl se vad det blir :o)
Här kommer några bilder från Mallorca. Vi kommer såklart att passa på att fira vår bomullsdag där, även om vi inte är där på själva datumet. (för visst är det "bomull" man firar den första bröllopsdagen?)
Våra bordsdekorationer
Min lillasyster Julia tog detta superfina fotot utav våra bordsdekorationer.
Rosa germini, vit brudorkidée och flytljus i skålar från Ikea. Det blev verkligen vackert!
Rosa germini, vit brudorkidée och flytljus i skålar från Ikea. Det blev verkligen vackert!
Datortrubbel
Jaha då har vi fått trubbel med datorn hemma och jag kan inte logga in någonstans, varken på mailen, bloggen, bröllopstorget, facebook eller banken. Så det får jag sköta på anant håll. Suck...
Som tur är ska vi snart få det fixat så att man får känna sig "normal" igen ;-) Men det lär dröja några dagar innan det blir fler blogginlägg.
Just nu längtar jag bara efter resten av fotografens bilder. Ska bli så kul att se fotona han har tagit i kyrkan och utanför då vi minglade.
Vi räknar ner dagarna till bröllopsresan nu... Åh så spännande det är. På fredag ska jag gå och fixa passet. Måtte det hinna bli klart i tid. Jag är inte ledig någon annan dag så att jag kan fixa det! Det blir exakt 10 arbetsdagar innan vi åker och jag hoppas att det ska räcka. Enligt folkbokföringen skulle det ju räcka gott och väl. :-)
Vi har även BESTÄMT att nästa år SKA DET BLI en utlandsresa för hela familjen. Det har vi LOVAT barnen så nu finns ingen återvändo. För tillfället kollar vi in Kanarieöarna och Mallorca. Vi får väl se vad det blir :-) Något riktigt barnvänligt där man bara kan slappa o ha det gött är vad vi är ute efter. Tipsa gärna. Inte Egypten eller Turkiet dock...
Vi vill ha lite lagom med lyx, barnvänligt till tusen, mysig stad, ej för stor med FÖR mycket nattliv, fin strand (gärna med vit sand), lagom varmt (ej över 30 grader) och god mat och inte längre än 6 timmars flygresa, det är maxgränsen. Ge oss alla era förslag. Gärna t.om hotell och länkar :-)
Sedan vill jag säga en sak till min älsklings försvar. Jag skrev i inlägget där jag berättar om bröllopsdagen, att min älskade make inte hade sagt något om hur jag såg ut då han hämtade mig på salongen. Det hade han tydligen visst gjort. Han hade sagt till mig att jag var vacker, men jag var nog för "uppskruvad" för att minnas det efteråt.
Älskar dig :-)
Som tur är ska vi snart få det fixat så att man får känna sig "normal" igen ;-) Men det lär dröja några dagar innan det blir fler blogginlägg.
Just nu längtar jag bara efter resten av fotografens bilder. Ska bli så kul att se fotona han har tagit i kyrkan och utanför då vi minglade.
Vi räknar ner dagarna till bröllopsresan nu... Åh så spännande det är. På fredag ska jag gå och fixa passet. Måtte det hinna bli klart i tid. Jag är inte ledig någon annan dag så att jag kan fixa det! Det blir exakt 10 arbetsdagar innan vi åker och jag hoppas att det ska räcka. Enligt folkbokföringen skulle det ju räcka gott och väl. :-)
Vi har även BESTÄMT att nästa år SKA DET BLI en utlandsresa för hela familjen. Det har vi LOVAT barnen så nu finns ingen återvändo. För tillfället kollar vi in Kanarieöarna och Mallorca. Vi får väl se vad det blir :-) Något riktigt barnvänligt där man bara kan slappa o ha det gött är vad vi är ute efter. Tipsa gärna. Inte Egypten eller Turkiet dock...
Vi vill ha lite lagom med lyx, barnvänligt till tusen, mysig stad, ej för stor med FÖR mycket nattliv, fin strand (gärna med vit sand), lagom varmt (ej över 30 grader) och god mat och inte längre än 6 timmars flygresa, det är maxgränsen. Ge oss alla era förslag. Gärna t.om hotell och länkar :-)
Sedan vill jag säga en sak till min älsklings försvar. Jag skrev i inlägget där jag berättar om bröllopsdagen, att min älskade make inte hade sagt något om hur jag såg ut då han hämtade mig på salongen. Det hade han tydligen visst gjort. Han hade sagt till mig att jag var vacker, men jag var nog för "uppskruvad" för att minnas det efteråt.
Älskar dig :-)
Smakprov från fotografen
Här kommer några utav fotografens foton. Såååå fina!
Skatteverket och underbara kollegor
får en guldstjärna utav mig. IDAG, den 30 juli blev jag fru på riktigt, dvs jag är registerad som gift och med nytt efternamn, så nu är det bara att bege sig till polisen och fixa passet, vilket enligt folkbokföringsavdelningen på skatteverket ska ta max tio dagar att få.
YES!!
Idag blev jag superfirad på jobbet (och SÅÅÅ LURAD). En underbar tårta bakades ute i köket och jag blev ju såklart nyfiken och frågade vad anledningen var (trodde att någon fyllde år eller att vi skulle få besök eller nåt), men fick ett kryptiskt svar om att vi skulle fika med den i eftermiddag, du får väl se (typ). Detta gjorde mig ju ÄNNU mer nyfiken och jag frågade en kollega om någon fyllde år. Hon såg helskum ut, men jag fattade ju ÄNDÅ ingenting.
Blev istället lurad att en nyanställd person skulle komma på besök så vi satt i fikarummet och väntade och jag frågade när personen skulle komma. Då räcker min ena kollega fram ett paket och säger att jag ska få överräcka det till den nya personen vi väntade på. Jag kände mig något förbryllad och undrade varför JUST JAG skulle göra det *asg*.
De skrattade ganska gott åt mig ;-) Presenten var till MIG, ett underbart presentkort på thaimassage, åååhhh, vad kunde passa bättre nu när min nacke och axel är som de är. Perfekt!!!
Tack snälla ni, ni är för gulliga, jag blev verkligen superrörd över hur mycket ni har ansträngt er med både telegram och present och tårta (för att inte tala om allt ert tålamod med mitt bröllopsbabbel) :-) Ni är de bästa kollegor man kan ha!
MÅNGA MÅNGA KRAMAR TILL ER ALLIHOP
Vår bröllopsdag
Här kommer en beskrivning av vår bröllopsdag i stora drag. Det är ju omöjligt att beskriva allt men jag ska försöka :-)
Jag vaknade 05.50 efter att ha lyckats sova ungefär en timme. Det var en orolig natt för mig minst sagt. Tyvärr mådde jag apa när jag vaknade, illamående av för lite sömn, helt skakig i kroppen och kände mig nästan bakfull.
Detta gick dock över...
Jag tog en skön och välbehövlig dusch, men ej håret, detta hade jag ju tvättat kl.01 och fick ej tvätta det på morgonen. Stränga order från frisören.
Rusade runt och packade ihop allt jag skulle ha med mig. Det var helt tyst i huset, Daniel sov och barnen var inte hemma, de hade ju sovit borta. Satte mig vid datorn. Gjorde ett eller två inlägg på bröllopstorget och ett inlägg här i bloggen. Sedan tog jag alla grejor och gick ut till parkeringen där min kompis Jenny skulle hämta mig och köra mig + brudklänning till salongen där jag skulle bli iordninggjord.
När jag kom till salongen så väntade redan Frida (frisörskan på mig), hon hade ställt fram jordgubbar och mousserande vin låg på kylning. Såååå NICE. Men jag väntade med detta och fick istället en stor latte av henne. Piggnade till betydligt och sedan satte hon igång med håret. Fascinerande att se hur en uppsättning växer fram. Helhäftigt!
Klockan var nu nio ungefär och vi hade verkligen skitroligt under tiden hon fixade håret. Superhärlig, rolig tjej. Allt kändes toppen. Lite innan kl.11 avbröt vi och jag gick iväg till stället där jag skulle sminka mig. Ca 50 meter bort. Vi hade inte satt i slöjan eller så, för att det skulle bli så enkelt som möjligt för mig.
Sminkningen gjordes av en superduktig, ung, söt tjej som heter Hanna på Makeupstore. Åh så nöjd jag var! Det blev superfint. Är lite orolig att det inte ska ha framgått på fotografens foton hur FIN makeupen var, för på "våra" foton tycker jag inte att det syns så bra. Men vi får väl se.
När jag var klar på MUS, och hade köpt både läppglans och blottingpapers (såna där som suger upp fett från huden) så gick jag tillbaka till salongen. Nu var både Jenny och min syster Ija där oxå. Min syster hade fått håret fixat, hon var så fin, och Jenny höll på att bli sminkad. Båda var superfina!
Nu gjorde vi sista fixet på mitt hår, satte i slöjan, gjorde håret sååååååå glansigt och vackert och sedan hjälpte Jenny mig på med korsett, klänning, strumpeband o stayups etc. Vi fick klänningen att sitta jättebra denna gången så all oro jag känt hos sömmerskan var helt i onödan, som tur var :-)
Sedan kom Daniel. Jag hade oroat mig massor för vad han skulle tycka, för han hade ju kommenterat en klänning som hade "puffig" kjol precis som min, för ett kort tag sedan och sagt att han inte tyckte det var snyggt, så jag nojjade en del när jag gick ut till honom. Som man kunnat vänta sig av en annan blivande man, typ en tår i ögat, kärlek i blick och någon kommentar om hur vacker man är, var inget jag hade väntat mig utav Daniel ;-) och heller inget som inträffade. Han sa väl mest något praktiskt, eller jag minns inte om han sa nånting faktiskt, haha...
Det togs en massa foton på mig utav frisörskan (måste gå in till henne en dag och be om kopior) och utav min syster.
När jag skulle gå ut till bilen som min kompis Maria körde för att skjutsa mig och Daniel till Kulturen, där vi skulle möta fotografen, så REGNADE det givetvis. Det hade inte regnat på hela dagen, men precis när jag skulle ut så kom en skur. Det lustiga var att när vi kom fram till Kulturen fem minuter senare så hade regnet redan upphört.
Vi hälsade på fotografen och gick in på kulturen. Gissa om folk stirrade, haha... Man kände sig NÅGOT utittad!
Inne på Kulturen tog vi foton och jag måste erkänna att jag tyckte att det var SKITJOBBIGT och obekvämt. Jag har aldrig gillat att bli fotograferad, inte Daniel heller. Fotografen sa till oss att det var helt ok för oss att "busa" så mycket vi ville, men jag tror aldrig att vi har känt oss stelare eller mindre busiga *asg* så det ska bli spännande att se dessa foton sen. Jag tyckte nästan synd om fotografen. Han kunde nog inte ana hur "busiga" vi faktiskt är normalt sett ;-) haha
Ljuset var iallafall perfekt! Inte strålande sol men heller inte helt mörkt o regntungt. När vi gick från en plats till en annan kom en familj fram, de var turister, de sa hur vackra vi var på bruten engelska och frågade om de fick fotografera oss tillsammans med deras lilla dotter som kan ha varit sex år ungefär. Vi sa "visst" och foton togs. Folk gratulerade oss till höger och vänster och kommenterade hur fina vi var, hur vacker klänningen var osv. Det var riktigt roligt! Det kändes nästan inte som att vi var i Sverige ;-)
Medan vi fotograferades var min kompis Maria, som kört oss, uppe i festsalarna och fixade med bordsdekorationerna och när vi var klara så väntade hon på oss utanför Kulturen och körde oss till kyrkan, där vi smet in bakvägen. Barnvakterna väntade redan där inne med barnen och hade börjat klä om dem. Mina toastmistresses var också där och en av dem hjälpte mig att gå på toa, haha...
Prästen kom ut och pratade med oss och frågade om allt var bra, om vi var redo, om vi var nervösa osv. Och jag måste erkänna att NU började mina knän att darra en aning!!
Vi fick instruktioner om när vi skulle börja gå in, barnen var vid detta laget lite otåliga och när kyrkklockorna ringt och Mendelssohns började spelas så gjorde vi äntligen entré. Varken Daniel eller jag tittade på någon när vi gick in. Jag vet inte ens vad jag tittade på. Daniel säger att han tittade ner i golvet, haha... Jag tittade nog på barnen, eller rakt fram! Det var SVÅRT att gå sakta, för man ville bara rusa ända fram och slippa känna sig på display. Man är ju till allmän beskådning längst fram också men då står man ju med ryggen emot alla och kan koncentrera sig på prästen och vad han säger.
En vigsel går ju ganska fort och det gjorde vår också. Max 40 minuter tog det. Min mamma och hennes man sjöng "i folkviseton" utav Nils Ferlin och som överraskning sjöng de "Can´t help falling in love with you" utav Elvis Presley. Jättefint var det! Kändes så roligt att de ville sjunga för oss. Det är vi jätteglada över.
När vi skulle säga våra löften så glömde Daniel mina andranamn, jag fick VÄSA dem till honom *asg*, stackarn. När det sen var tur för mig att upprepa MINA egna namn så blev jag helsnurrig och undrade om jag hade sagt rätt. Jag kände hur jag stakade mig på mitt EGET namn, hahahaha. Helt sanslöst.
Sedan glömde vi hur vi skulle göra när ringarna skulle träs på. Vi visste att prästen skulle ge oss någon signal, och att han skulle säga nånting först, innan vi skulle trä på dem. Men han blev tyst och en paus uppstod och vi tittade förvirrat på varandra och jag började trä på ringen på Daniel. Prästen viskade "vänta" och jag avbröt o började nästan fnissa.
Men till slut fick vi ringarna på och jag var så svettig om händerna att Daniel bara fick på min ring till hälften. Jag fick själv rätta till den och hade lite svårt att hålla mig för skratt. Sedan vände vi oss om till prästen igen.
En rolig sak som hände under vigseln var att barnen, som vi trodde att någon skulle ta hand om (fast vi korkat nog inte bett någon i all förvirring) stod kvar hos oss där framme hela tiden, (de gick ju före oss in i kyrkan, våra söta brudnäbbar) och vid ett tillfälle kröp Ivan in under min klänning. Han satt där inne och så drog han tag i mitt strumpeband och ryckte av det så jag kände strumpan kasa ner på baksidan (hade riktiga stayups, såna utan silikon, som hålls upp med strumpeband). Till slut fick jag viska till Daniel, att någon måste ta ut Ivan från under klänninen, han rycker av mina strumpeband. Daniel tog ut honom och bar honom till min mamma. Men nix, detta ville inte Ivan vara med om. Han vrålade högt och rusade fram till mig.
Nu stod jag och Daniel på knä och min klänning la sig som ett skönt duntäcke där Ivan la sig ner och gosade in sig. Se bild i tidigare inlägg. Han var galen i klänningen och försökte hela dagen att mysa in sig i puffkjolen, gosa med den och ligga på den. Sötnosen :-)
När vigseltalet var hållet och mamma och Lasse hade sjungit Elvis, var det dags för utgångsmarschen, "Love me tender" (oxå Elvis) och vi gick ut. Men inte alls sådär långsamt som man ska. Vi kände båda hur vi nästan sprang (fast så illa hoppas jag inte att det var) men vi gick snabbt. In i rummet där vi kommit ifrån, tills alla utrymt kyrkan och vi kunde gå ut sist, få bubblor blåsta på oss, krama alla (det var ett riktigt kramkalas) och få oss ett välbehövligt glas jordgubbsmousserande, som Daniel tyckte smakade så illa att han svepte det i ett drag för att slippa sippa på det, haha...
Jag råkade såklart få ett glas som det "hängde" jordgubbsvin undertill så jag spillde ner hela min klänning men det syns knappt och är underligt nog under ett veck och jag hoppas att det kommer att gå bort i kemtvätt, men det är lite störigt för jag blev så förfärad över att ha spillt på klänningen så när vi tittade på filmen från bröllopet så står jag halva tiden utanför kyrkan och håller glaset ifrån mig och förfasar mig över klänningen ;-)
När vi kramats länge och väl så dök plötsligt en massa andra finklädda människor upp och en annan brud, oxå hon i slöja, en brud som jag dessutom träffat tidigare under dagen på MUS, som skulle bli sminkad efter mig, för det var en ny vigsel på gång. Vi avlägsnade oss och gick mot bilarna på parkeringen.
Vi hade ju ingen häftig transport eller så utan vi åkte vanlig bil till festlokalen. Egentligen hade vi tänkt gå i stor procession genom stan, men vi var inte så sugna på detta nu och det visade sig att ganska många skulle köra bil och ställa den vid borgen istället. Så vi åkte... Alltså, att sitta i en bil, även att sätet är draget till max bakåt så att klänningen ska få plats, med korsett och brudklänning, det är ett projekt som heter duga!!! Jag inbillade mig att folk pekade och skrattade när vi kom körande. Jag hade förstått dem om de gjorde det ;-)
Väl i Lundagård var det mingel och fördrink utomhus, vid universitetsfontänen. Vädret var perfekt, lagom blåsigt, lagom svalt men när vi minglat lite och hunnit med ett till två glas bubbel så öppnade sig plötsligt himlen och SHIT vad det regnade!!!
Alla tog skydd under de stora träden och en del tog upp sina paraplyer. Här hade ju mitt superfina bröllopsparaply kommit väl till pass men detta var såklart kvar i någons bil, så det blev aldrig använt. Det går inte att planera allt. Tur är väl det, för utan såna här små missöden så hade man ju inte haft något att skratta åt :-)
När skuren upphört något så flyttade vi in i borgen, men eftersom dukningen inte var klar där uppe och maten inte skulle serveras på en halvtimme ännu så minglade vi vidare i den sal där vi skulle dansa. Där stod ju snacks- och godisbuffén så folk snacksade lite, satt vid borden och gick runt och minglade.
När dörrarna till salen öppnades och det var dags att slå sig ner vid borden så var nog alla rejält hungriga. Jag vet att JAG var det iallafall.
Jag vet inte riktigt HUR jag ska beskriva middagen!
Den var helt underbar! Maten var supergod, skratten var MÅNGA, talen var fantastiska, mina taostmistresses var perfekta och jag skrattade så jag grät, så jag fick kramp i magen (fast det kan ha varit pga att jag satt ner i en korsett med stålskenor som jag fick mig kramp ;-) ) .
Det var UNDERBART!
Folk plingade i pussklockorna OFTA, haha, de stampade i golvet för att vi skulle pussas under bordet, de klappade i händerna för att vi skulle stå på stolarna och pussas, de gjorde detta MÅNGA gånger, fniss fniss... Det var superskojigt!
Något som jag lyckats missa och som CHOCKADE mig första gången det hände, var seden att alla killar ska pussa bruden när brudgummen lämnar rummet. Shit Jonne, jag undrade vad du höll på med. Din stackare, jag vet inte hur jag måste ha tittat på dig, som att du var galen, du var ju den första som plötsligt dök upp framför mitt ansikte och jag fattade inte vad fasen du ville *asg*... Sen dök ansikte efter ansikte upp och puss efter puss trycktes mot mina läppar och jag TJÖT av skratt. Shit alltså, HUR har jag kunnat missa detta! *asg*
I pausen mellan två rätter, minns inte vilka :-) så skulle vi leka "vadleken". Jag fick en påse över huvudet och några män, inklusive brudgummen såklart, ställdes på stolar med uppkavlat byxben och jag skulle känna igen Daniels vad. Fet chans. Hans biceps hade jag kunnat känna igen hur lätt som helst, men en mans vad, hur fasen känner man igen en mans vad???
Jag lyckades såklart inte, utan det blev Lars som enligt mig var Daniel. Han var mycket stolt och skrev i gästboken "jag har finare vader än Daniel". Men jag tror att han missuppfattade. Jag skulle ju inte välja de finaste vaderna, jag skulle ju välja Daniels vader så därför kan han ju inte ha finare vader än Daniel, utan "lika fina" vader som Daniel ;-) haha
När det var Daniels tur att känna på vader så hade han nog missförstått lite, man skulle ju INTE känna högre upp än knät, dvs in under kjolen på folk :-D
Daniel var duktigare än jag! Han lyckades. Han hittade mina vader bland alla damerna. DUKTIGT!!! (och smickrande för mig såklart, vilket är huvudsaken) ;-)
Innan det var dags för tårtan så körde vi även skoleken... Här hade vi nog ganska lika åsikter och klarade oss ganska bra. Det var riktigt roligt. Enda frågan vi svarade olika på tror jag var "vem har bäst smak när det gäller inredning", hehe...
Tårtan var LJUVLIG... Den gjorde stor succé. Daniels syster Aida ringde dagen efter och var lyrisk och ville veta exakt var vi hade köpt den, hon ville ha en sådan. Hon tyckte att smakerna var såååå fantastiska och sååå perfekta ihop. Jag känner mig fortfarande så ofantligt nöjd med tårtan, för jag avbokade ju den tårta vi hade beställt från början och fick genom kontakt på Bröllopstorget hjälp med denna tårta som bestod av mazarinbotten, rabarberkompott och jordbubbsmousse. Den var sååå supersomrig och fräsch!
Sedan drog bandet igång och WOW vilket ös! Bröderna Berggrensson, vilket band! Underhållande, roliga, ösiga. Jag tror inte dansgolvet var tomt nån gång. De ÖSTE och alla höll igång, skrattade och dansade. Musiken var för alla och jag tror verkligen att alla hade skitkul. Jag vet iallafall att VI hade skitkul.
Det blev ju ingen brudvals, utan vi drog en "tryckare" typ, till "hotel California" och andra bröt in i dansen efter ett tag.
Åh så roligt vi hade under kvällen/natten. Det var helt sanslöst! Som alla säger så går verkligen bröllopsdagen SNABBT. Man har så kul, man är så full av adrenalin, man är så GLAD, lycklig, uppfylld och ååååhhhhh så KÄR man är! Vi hånglade loss på dansgolvet o tafsade på varann som fjortisar, men det var jättehärligt och folk bara log, haha...
Vi var inte hemma förrän vid femtiden på morgonen, i säng vid sex ungefär. Medan jag duschade, satt Daniel bredvid i badrummet och öppnade alla "presenter" (kuvert med bidrag till resan, alla hade respekterat att vi inte önskade oss saker) och lästa alla kort för mig och höll upp dem så jag kunde se. Sen satt vi i soffan, pratade o mös en stund medan Daniel öppnade färdigt alla korten (det tog TID, det var sååå många kort) :-) och sen satt vi och var helt chockade över hur generösa gåvor vi fått och vi insåg att hela resan inkl fickpengar var betald och att vi inte behövde oroa oss över att spara ihop mer pengar. Vilken känsla!! Tack snälla alla våra gäster. Ni gjorde vår resa möjlig!! :-)
Folk säger att man inte pallar ha sex på bröllopsnatten men det gör man visst, haha... Man är ju såååå KÄR!! (Ni talar med ett brudpar som t.om lyckades bråka kvällen innan bröllopet ;-) men på själva bröllopsdagen är allt sånt glömt och man kan bara fokusera på allt som är bra, på varför man faktiskt älskar varandra och allt känns bara så otroligt bra.
Nu har vi varit gifta i nio dagar (varav jag har haft nackspärr i nio dagar, den kom dagen efter och jag tror det är pga korsetten som tryckte ihop skulderbladen) men förutom detta så känns allt så bra. Jag har inte fått mitt "nya" namn ännu och jag har inte riktigt FATTAT att jag är GIFT men det växer nog fram. Egentligen är det ju ingen skillnad mellan oss. Vi har ju varit tillsammans så länge, men om det är NÅGON skillnad så är det nog att man mer känner att man hör ihop nu. Just att heta samma namn alla i familjen är en stor grej för mig. Då är det "på riktigt" :-) Fånigt kanske men jag har tyckt det var lite jobbigt att inte heta samma som barnen. En annan grej är nog att man känner sig så nykär. Allting får på något vis "vakna på nytt" och man minns en massa saker, återupplever en mängd olika känslor och det är verkligen helt underbart.
Nu ser jag fram emot papprena från skatteverket ,mot fotona från fotografen (lovar att dela med mig) :-) och mot vår resa som vi båda längtar oerhört mycket efter.
Detta var vår bröllopsdag i stora drag och efter denna långa berättelse så känns min nackspärr inte ett dugg bättre. Ikväll har min älskade dock lovat att han ska trycka på min rygg lite så jag hoppas att han kan hitta rätt nerver och få spärren att släppa.
Var det NÅGON som överhuvudtaget orkade sig igenom detta inlägg, haha... (jag ska komplettera det med bilder senare).
Jag vaknade 05.50 efter att ha lyckats sova ungefär en timme. Det var en orolig natt för mig minst sagt. Tyvärr mådde jag apa när jag vaknade, illamående av för lite sömn, helt skakig i kroppen och kände mig nästan bakfull.
Detta gick dock över...
Jag tog en skön och välbehövlig dusch, men ej håret, detta hade jag ju tvättat kl.01 och fick ej tvätta det på morgonen. Stränga order från frisören.
Rusade runt och packade ihop allt jag skulle ha med mig. Det var helt tyst i huset, Daniel sov och barnen var inte hemma, de hade ju sovit borta. Satte mig vid datorn. Gjorde ett eller två inlägg på bröllopstorget och ett inlägg här i bloggen. Sedan tog jag alla grejor och gick ut till parkeringen där min kompis Jenny skulle hämta mig och köra mig + brudklänning till salongen där jag skulle bli iordninggjord.
När jag kom till salongen så väntade redan Frida (frisörskan på mig), hon hade ställt fram jordgubbar och mousserande vin låg på kylning. Såååå NICE. Men jag väntade med detta och fick istället en stor latte av henne. Piggnade till betydligt och sedan satte hon igång med håret. Fascinerande att se hur en uppsättning växer fram. Helhäftigt!
Klockan var nu nio ungefär och vi hade verkligen skitroligt under tiden hon fixade håret. Superhärlig, rolig tjej. Allt kändes toppen. Lite innan kl.11 avbröt vi och jag gick iväg till stället där jag skulle sminka mig. Ca 50 meter bort. Vi hade inte satt i slöjan eller så, för att det skulle bli så enkelt som möjligt för mig.
Sminkningen gjordes av en superduktig, ung, söt tjej som heter Hanna på Makeupstore. Åh så nöjd jag var! Det blev superfint. Är lite orolig att det inte ska ha framgått på fotografens foton hur FIN makeupen var, för på "våra" foton tycker jag inte att det syns så bra. Men vi får väl se.
När jag var klar på MUS, och hade köpt både läppglans och blottingpapers (såna där som suger upp fett från huden) så gick jag tillbaka till salongen. Nu var både Jenny och min syster Ija där oxå. Min syster hade fått håret fixat, hon var så fin, och Jenny höll på att bli sminkad. Båda var superfina!
Nu gjorde vi sista fixet på mitt hår, satte i slöjan, gjorde håret sååååååå glansigt och vackert och sedan hjälpte Jenny mig på med korsett, klänning, strumpeband o stayups etc. Vi fick klänningen att sitta jättebra denna gången så all oro jag känt hos sömmerskan var helt i onödan, som tur var :-)
Sedan kom Daniel. Jag hade oroat mig massor för vad han skulle tycka, för han hade ju kommenterat en klänning som hade "puffig" kjol precis som min, för ett kort tag sedan och sagt att han inte tyckte det var snyggt, så jag nojjade en del när jag gick ut till honom. Som man kunnat vänta sig av en annan blivande man, typ en tår i ögat, kärlek i blick och någon kommentar om hur vacker man är, var inget jag hade väntat mig utav Daniel ;-) och heller inget som inträffade. Han sa väl mest något praktiskt, eller jag minns inte om han sa nånting faktiskt, haha...
Det togs en massa foton på mig utav frisörskan (måste gå in till henne en dag och be om kopior) och utav min syster.
När jag skulle gå ut till bilen som min kompis Maria körde för att skjutsa mig och Daniel till Kulturen, där vi skulle möta fotografen, så REGNADE det givetvis. Det hade inte regnat på hela dagen, men precis när jag skulle ut så kom en skur. Det lustiga var att när vi kom fram till Kulturen fem minuter senare så hade regnet redan upphört.
Vi hälsade på fotografen och gick in på kulturen. Gissa om folk stirrade, haha... Man kände sig NÅGOT utittad!
Inne på Kulturen tog vi foton och jag måste erkänna att jag tyckte att det var SKITJOBBIGT och obekvämt. Jag har aldrig gillat att bli fotograferad, inte Daniel heller. Fotografen sa till oss att det var helt ok för oss att "busa" så mycket vi ville, men jag tror aldrig att vi har känt oss stelare eller mindre busiga *asg* så det ska bli spännande att se dessa foton sen. Jag tyckte nästan synd om fotografen. Han kunde nog inte ana hur "busiga" vi faktiskt är normalt sett ;-) haha
Ljuset var iallafall perfekt! Inte strålande sol men heller inte helt mörkt o regntungt. När vi gick från en plats till en annan kom en familj fram, de var turister, de sa hur vackra vi var på bruten engelska och frågade om de fick fotografera oss tillsammans med deras lilla dotter som kan ha varit sex år ungefär. Vi sa "visst" och foton togs. Folk gratulerade oss till höger och vänster och kommenterade hur fina vi var, hur vacker klänningen var osv. Det var riktigt roligt! Det kändes nästan inte som att vi var i Sverige ;-)
Medan vi fotograferades var min kompis Maria, som kört oss, uppe i festsalarna och fixade med bordsdekorationerna och när vi var klara så väntade hon på oss utanför Kulturen och körde oss till kyrkan, där vi smet in bakvägen. Barnvakterna väntade redan där inne med barnen och hade börjat klä om dem. Mina toastmistresses var också där och en av dem hjälpte mig att gå på toa, haha...
Prästen kom ut och pratade med oss och frågade om allt var bra, om vi var redo, om vi var nervösa osv. Och jag måste erkänna att NU började mina knän att darra en aning!!
Vi fick instruktioner om när vi skulle börja gå in, barnen var vid detta laget lite otåliga och när kyrkklockorna ringt och Mendelssohns började spelas så gjorde vi äntligen entré. Varken Daniel eller jag tittade på någon när vi gick in. Jag vet inte ens vad jag tittade på. Daniel säger att han tittade ner i golvet, haha... Jag tittade nog på barnen, eller rakt fram! Det var SVÅRT att gå sakta, för man ville bara rusa ända fram och slippa känna sig på display. Man är ju till allmän beskådning längst fram också men då står man ju med ryggen emot alla och kan koncentrera sig på prästen och vad han säger.
En vigsel går ju ganska fort och det gjorde vår också. Max 40 minuter tog det. Min mamma och hennes man sjöng "i folkviseton" utav Nils Ferlin och som överraskning sjöng de "Can´t help falling in love with you" utav Elvis Presley. Jättefint var det! Kändes så roligt att de ville sjunga för oss. Det är vi jätteglada över.
När vi skulle säga våra löften så glömde Daniel mina andranamn, jag fick VÄSA dem till honom *asg*, stackarn. När det sen var tur för mig att upprepa MINA egna namn så blev jag helsnurrig och undrade om jag hade sagt rätt. Jag kände hur jag stakade mig på mitt EGET namn, hahahaha. Helt sanslöst.
Sedan glömde vi hur vi skulle göra när ringarna skulle träs på. Vi visste att prästen skulle ge oss någon signal, och att han skulle säga nånting först, innan vi skulle trä på dem. Men han blev tyst och en paus uppstod och vi tittade förvirrat på varandra och jag började trä på ringen på Daniel. Prästen viskade "vänta" och jag avbröt o började nästan fnissa.
Men till slut fick vi ringarna på och jag var så svettig om händerna att Daniel bara fick på min ring till hälften. Jag fick själv rätta till den och hade lite svårt att hålla mig för skratt. Sedan vände vi oss om till prästen igen.
En rolig sak som hände under vigseln var att barnen, som vi trodde att någon skulle ta hand om (fast vi korkat nog inte bett någon i all förvirring) stod kvar hos oss där framme hela tiden, (de gick ju före oss in i kyrkan, våra söta brudnäbbar) och vid ett tillfälle kröp Ivan in under min klänning. Han satt där inne och så drog han tag i mitt strumpeband och ryckte av det så jag kände strumpan kasa ner på baksidan (hade riktiga stayups, såna utan silikon, som hålls upp med strumpeband). Till slut fick jag viska till Daniel, att någon måste ta ut Ivan från under klänninen, han rycker av mina strumpeband. Daniel tog ut honom och bar honom till min mamma. Men nix, detta ville inte Ivan vara med om. Han vrålade högt och rusade fram till mig.
Nu stod jag och Daniel på knä och min klänning la sig som ett skönt duntäcke där Ivan la sig ner och gosade in sig. Se bild i tidigare inlägg. Han var galen i klänningen och försökte hela dagen att mysa in sig i puffkjolen, gosa med den och ligga på den. Sötnosen :-)
När vigseltalet var hållet och mamma och Lasse hade sjungit Elvis, var det dags för utgångsmarschen, "Love me tender" (oxå Elvis) och vi gick ut. Men inte alls sådär långsamt som man ska. Vi kände båda hur vi nästan sprang (fast så illa hoppas jag inte att det var) men vi gick snabbt. In i rummet där vi kommit ifrån, tills alla utrymt kyrkan och vi kunde gå ut sist, få bubblor blåsta på oss, krama alla (det var ett riktigt kramkalas) och få oss ett välbehövligt glas jordgubbsmousserande, som Daniel tyckte smakade så illa att han svepte det i ett drag för att slippa sippa på det, haha...
Jag råkade såklart få ett glas som det "hängde" jordgubbsvin undertill så jag spillde ner hela min klänning men det syns knappt och är underligt nog under ett veck och jag hoppas att det kommer att gå bort i kemtvätt, men det är lite störigt för jag blev så förfärad över att ha spillt på klänningen så när vi tittade på filmen från bröllopet så står jag halva tiden utanför kyrkan och håller glaset ifrån mig och förfasar mig över klänningen ;-)
När vi kramats länge och väl så dök plötsligt en massa andra finklädda människor upp och en annan brud, oxå hon i slöja, en brud som jag dessutom träffat tidigare under dagen på MUS, som skulle bli sminkad efter mig, för det var en ny vigsel på gång. Vi avlägsnade oss och gick mot bilarna på parkeringen.
Vi hade ju ingen häftig transport eller så utan vi åkte vanlig bil till festlokalen. Egentligen hade vi tänkt gå i stor procession genom stan, men vi var inte så sugna på detta nu och det visade sig att ganska många skulle köra bil och ställa den vid borgen istället. Så vi åkte... Alltså, att sitta i en bil, även att sätet är draget till max bakåt så att klänningen ska få plats, med korsett och brudklänning, det är ett projekt som heter duga!!! Jag inbillade mig att folk pekade och skrattade när vi kom körande. Jag hade förstått dem om de gjorde det ;-)
Väl i Lundagård var det mingel och fördrink utomhus, vid universitetsfontänen. Vädret var perfekt, lagom blåsigt, lagom svalt men när vi minglat lite och hunnit med ett till två glas bubbel så öppnade sig plötsligt himlen och SHIT vad det regnade!!!
Alla tog skydd under de stora träden och en del tog upp sina paraplyer. Här hade ju mitt superfina bröllopsparaply kommit väl till pass men detta var såklart kvar i någons bil, så det blev aldrig använt. Det går inte att planera allt. Tur är väl det, för utan såna här små missöden så hade man ju inte haft något att skratta åt :-)
När skuren upphört något så flyttade vi in i borgen, men eftersom dukningen inte var klar där uppe och maten inte skulle serveras på en halvtimme ännu så minglade vi vidare i den sal där vi skulle dansa. Där stod ju snacks- och godisbuffén så folk snacksade lite, satt vid borden och gick runt och minglade.
När dörrarna till salen öppnades och det var dags att slå sig ner vid borden så var nog alla rejält hungriga. Jag vet att JAG var det iallafall.
Jag vet inte riktigt HUR jag ska beskriva middagen!
Den var helt underbar! Maten var supergod, skratten var MÅNGA, talen var fantastiska, mina taostmistresses var perfekta och jag skrattade så jag grät, så jag fick kramp i magen (fast det kan ha varit pga att jag satt ner i en korsett med stålskenor som jag fick mig kramp ;-) ) .
Det var UNDERBART!
Folk plingade i pussklockorna OFTA, haha, de stampade i golvet för att vi skulle pussas under bordet, de klappade i händerna för att vi skulle stå på stolarna och pussas, de gjorde detta MÅNGA gånger, fniss fniss... Det var superskojigt!
Något som jag lyckats missa och som CHOCKADE mig första gången det hände, var seden att alla killar ska pussa bruden när brudgummen lämnar rummet. Shit Jonne, jag undrade vad du höll på med. Din stackare, jag vet inte hur jag måste ha tittat på dig, som att du var galen, du var ju den första som plötsligt dök upp framför mitt ansikte och jag fattade inte vad fasen du ville *asg*... Sen dök ansikte efter ansikte upp och puss efter puss trycktes mot mina läppar och jag TJÖT av skratt. Shit alltså, HUR har jag kunnat missa detta! *asg*
I pausen mellan två rätter, minns inte vilka :-) så skulle vi leka "vadleken". Jag fick en påse över huvudet och några män, inklusive brudgummen såklart, ställdes på stolar med uppkavlat byxben och jag skulle känna igen Daniels vad. Fet chans. Hans biceps hade jag kunnat känna igen hur lätt som helst, men en mans vad, hur fasen känner man igen en mans vad???
Jag lyckades såklart inte, utan det blev Lars som enligt mig var Daniel. Han var mycket stolt och skrev i gästboken "jag har finare vader än Daniel". Men jag tror att han missuppfattade. Jag skulle ju inte välja de finaste vaderna, jag skulle ju välja Daniels vader så därför kan han ju inte ha finare vader än Daniel, utan "lika fina" vader som Daniel ;-) haha
När det var Daniels tur att känna på vader så hade han nog missförstått lite, man skulle ju INTE känna högre upp än knät, dvs in under kjolen på folk :-D
Daniel var duktigare än jag! Han lyckades. Han hittade mina vader bland alla damerna. DUKTIGT!!! (och smickrande för mig såklart, vilket är huvudsaken) ;-)
Innan det var dags för tårtan så körde vi även skoleken... Här hade vi nog ganska lika åsikter och klarade oss ganska bra. Det var riktigt roligt. Enda frågan vi svarade olika på tror jag var "vem har bäst smak när det gäller inredning", hehe...
Tårtan var LJUVLIG... Den gjorde stor succé. Daniels syster Aida ringde dagen efter och var lyrisk och ville veta exakt var vi hade köpt den, hon ville ha en sådan. Hon tyckte att smakerna var såååå fantastiska och sååå perfekta ihop. Jag känner mig fortfarande så ofantligt nöjd med tårtan, för jag avbokade ju den tårta vi hade beställt från början och fick genom kontakt på Bröllopstorget hjälp med denna tårta som bestod av mazarinbotten, rabarberkompott och jordbubbsmousse. Den var sååå supersomrig och fräsch!
Sedan drog bandet igång och WOW vilket ös! Bröderna Berggrensson, vilket band! Underhållande, roliga, ösiga. Jag tror inte dansgolvet var tomt nån gång. De ÖSTE och alla höll igång, skrattade och dansade. Musiken var för alla och jag tror verkligen att alla hade skitkul. Jag vet iallafall att VI hade skitkul.
Det blev ju ingen brudvals, utan vi drog en "tryckare" typ, till "hotel California" och andra bröt in i dansen efter ett tag.
Åh så roligt vi hade under kvällen/natten. Det var helt sanslöst! Som alla säger så går verkligen bröllopsdagen SNABBT. Man har så kul, man är så full av adrenalin, man är så GLAD, lycklig, uppfylld och ååååhhhhh så KÄR man är! Vi hånglade loss på dansgolvet o tafsade på varann som fjortisar, men det var jättehärligt och folk bara log, haha...
Vi var inte hemma förrän vid femtiden på morgonen, i säng vid sex ungefär. Medan jag duschade, satt Daniel bredvid i badrummet och öppnade alla "presenter" (kuvert med bidrag till resan, alla hade respekterat att vi inte önskade oss saker) och lästa alla kort för mig och höll upp dem så jag kunde se. Sen satt vi i soffan, pratade o mös en stund medan Daniel öppnade färdigt alla korten (det tog TID, det var sååå många kort) :-) och sen satt vi och var helt chockade över hur generösa gåvor vi fått och vi insåg att hela resan inkl fickpengar var betald och att vi inte behövde oroa oss över att spara ihop mer pengar. Vilken känsla!! Tack snälla alla våra gäster. Ni gjorde vår resa möjlig!! :-)
Folk säger att man inte pallar ha sex på bröllopsnatten men det gör man visst, haha... Man är ju såååå KÄR!! (Ni talar med ett brudpar som t.om lyckades bråka kvällen innan bröllopet ;-) men på själva bröllopsdagen är allt sånt glömt och man kan bara fokusera på allt som är bra, på varför man faktiskt älskar varandra och allt känns bara så otroligt bra.
Nu har vi varit gifta i nio dagar (varav jag har haft nackspärr i nio dagar, den kom dagen efter och jag tror det är pga korsetten som tryckte ihop skulderbladen) men förutom detta så känns allt så bra. Jag har inte fått mitt "nya" namn ännu och jag har inte riktigt FATTAT att jag är GIFT men det växer nog fram. Egentligen är det ju ingen skillnad mellan oss. Vi har ju varit tillsammans så länge, men om det är NÅGON skillnad så är det nog att man mer känner att man hör ihop nu. Just att heta samma namn alla i familjen är en stor grej för mig. Då är det "på riktigt" :-) Fånigt kanske men jag har tyckt det var lite jobbigt att inte heta samma som barnen. En annan grej är nog att man känner sig så nykär. Allting får på något vis "vakna på nytt" och man minns en massa saker, återupplever en mängd olika känslor och det är verkligen helt underbart.
Nu ser jag fram emot papprena från skatteverket ,mot fotona från fotografen (lovar att dela med mig) :-) och mot vår resa som vi båda längtar oerhört mycket efter.
Detta var vår bröllopsdag i stora drag och efter denna långa berättelse så känns min nackspärr inte ett dugg bättre. Ikväll har min älskade dock lovat att han ska trycka på min rygg lite så jag hoppas att han kan hitta rätt nerver och få spärren att släppa.
Var det NÅGON som överhuvudtaget orkade sig igenom detta inlägg, haha... (jag ska komplettera det med bilder senare).
Småpanik
Vi bokade resan i mitt nya namn, det namn som jag antog att jag heter från det datum vi gifter oss.
Nu har jag fått reda på att jag "egentligen" inte heter det förrän det är registrerat hos skattemyndigheten och jag har fått papper från dem på att det har gått igenom. Detta kan ta upp till tre veckor.
Först efter detta kan jag skriva ut ett personbevis och gå och skaffa mig mitt nya pass, vilket normalt sett tar en vecka, men kan ta mer på sommaren.
Vi åker om 4,5 vecka.
Tror ni att jag känner oro???
Varför visste jag inte detta så jag hade kunnat boka resan i mitt gamla namn. Jag som tyckte det kändes så kul att få boka resan i det nya namnet. Hade inte en tanke på att det kunde bli problem.
Håll tummarna att vi får beviset från skattemyndigheten FORT!!! :-)
Nu har jag fått reda på att jag "egentligen" inte heter det förrän det är registrerat hos skattemyndigheten och jag har fått papper från dem på att det har gått igenom. Detta kan ta upp till tre veckor.
Först efter detta kan jag skriva ut ett personbevis och gå och skaffa mig mitt nya pass, vilket normalt sett tar en vecka, men kan ta mer på sommaren.
Vi åker om 4,5 vecka.
Tror ni att jag känner oro???
Varför visste jag inte detta så jag hade kunnat boka resan i mitt gamla namn. Jag som tyckte det kändes så kul att få boka resan i det nya namnet. Hade inte en tanke på att det kunde bli problem.
Håll tummarna att vi får beviset från skattemyndigheten FORT!!! :-)
Fakturor
Nu trillar fakturorna in och ska betas av en efter en :-)
Har betalat bandet, fotografen, personalen och nu även restaurangen. Sedan är det bara lokalhyran kvar. Sedan är bröllopet betalt!
Jag har även betalt första summan utav resan, som jag längtar något enormt till.
Tänk att det bara tog ett enda dygn att göra av med så enormt stora summor pengar :o)
Det var det VERKLIGEN värt!!
Vi har dock så mycket dricka kvar att vi bestämt oss för att ha en stor kräftskiva när vi kommit hem från resan. Man måste ju ha något nytt att planera och se fram emot. Att anordna fester ger mersmak.
Jag lovar att jag snart ska ta mig tid att knåpa ihop en genomförlig berättelse om vår BRÖLLOPSDAG och förhoppningsvis kommer det snart lite fler skivor i brevlådan från folk som har bränt ut sina foton från dagen, åt oss.
Fotografens foton får vi vänta en månad på, men åh så skoj det ska bli att se dem!
Nu ska jag sätta igång och göra tackkort! Vi är fortfarande helt överväldigade över våra släktingars och vänners genorositet. Tro det eller ej men vi fick 26.000 kr i bidrag till vår resa, så både resan och fickpengarna är ordnade. Tack så ENORMT mycket alla underbara människor. Detta trodde vi aldrig!
Har betalat bandet, fotografen, personalen och nu även restaurangen. Sedan är det bara lokalhyran kvar. Sedan är bröllopet betalt!
Jag har även betalt första summan utav resan, som jag längtar något enormt till.
Tänk att det bara tog ett enda dygn att göra av med så enormt stora summor pengar :o)
Det var det VERKLIGEN värt!!
Vi har dock så mycket dricka kvar att vi bestämt oss för att ha en stor kräftskiva när vi kommit hem från resan. Man måste ju ha något nytt att planera och se fram emot. Att anordna fester ger mersmak.
Jag lovar att jag snart ska ta mig tid att knåpa ihop en genomförlig berättelse om vår BRÖLLOPSDAG och förhoppningsvis kommer det snart lite fler skivor i brevlådan från folk som har bränt ut sina foton från dagen, åt oss.
Fotografens foton får vi vänta en månad på, men åh så skoj det ska bli att se dem!
Nu ska jag sätta igång och göra tackkort! Vi är fortfarande helt överväldigade över våra släktingars och vänners genorositet. Tro det eller ej men vi fick 26.000 kr i bidrag till vår resa, så både resan och fickpengarna är ordnade. Tack så ENORMT mycket alla underbara människor. Detta trodde vi aldrig!
Vår fantastiska dag
Jag varken orkar eller kan skriva om alltihop just nu, är fortfarande helt överväldigad. Här kommer några bilder som min fina pappa har tagit. Ni får hålla till godo med dem så länge :-)
